Glad men med en liten sticka
Hej! Utropningstecknet antyder att jag i stort sett haft en väldigt fin dag. Fredagar är min bästa skoldag! Den resulterar av någon anledning alltid i en jag i good mood. Härligt va?!
Men. Trots detta förföljs jag ändå av tanken att jag borde byta gymnasium. För en av fem bra skoldagar är minst två dagar för lite. Och viljan att byta skola har ökat när jag märkt att min och BIKs relation inte verkar vara helt ömsesidig. Och ikväll när jag umgicks med min "grupp" i klassen så fick jag teorin bekräftad. Vi körde pekleken och det ledde, genom ett par led, till att hon sa att hon inte gillade människor som var för på (vi pratade om att hon aldrig svarade på mina calls (även fast hon hörde dem!!! hon försa sig)) med blicken vänd mot mig. Och sen sa massa osanna grejer som att jag ringde om oviktiga saker som tex. "vilken tröja ska jag ha på idrotten" eller något liknande. Asså lägg av tänkte jag då. Seriöst lägg av. För det första. Säg inte felaktiga påståenden (jag nekade men hon insisterade) om mig som förlöjligar mig inför gruppen. Två, jag känner mig som ett jävla foster som bara vill hänga efter BIK och vara med henne, när det jag anser att jag gör är att visa uppskattning. Det är okej att tycka att jag är jobbig, men inte okej att säga det på ett så oskönt sätt som får mig att känna mig så osjälvständig och så ouppskattad. Eller å andra sidan kanske det var bra att hon sa sanningen, för några samtal av mig kommer hon inte få. Men ärligt talat kände jag mig väldigt bortgjord och dum (jag tror hon förstod att jag blev upprörd påriktigt). Eftersom jag i grunden är en osäker jävla person så tar det från min redan ganska bristfälliga självkänsla att öppna mig och visa mig sårbar. Att jag hör av mig till henne ofta är för mig att visa mig sårbar genom att sträcka ut en hand (Låt mig vara töntig och använda klyschiga liknelser, men det jag säger är baserat på vad jag har i hjärrtat och inte i hjårnan, dvs "coola och fyndiga" metaforer och liknelser). Därför blir jag ledsen av att veta att hon inte vill svara min utstrckat arm. För bollen ligger ju ändå på hennes sida.
Vet inte om ni förstod men det jag viller säga var iallafall att jag blev väldigt upprörd först och sen ledsen. Märker att jag inte kommer få den tillvaron jag vill uppnå i klassen eftersom de jag söker helt enkelt inte finns där. Och istället för att bara sitta och vänta och hoppas (som jag gjort i hela mitt liv typ) så ligger nog bollen i mina händer och det är bara JAG som kan göra tillvaron bättre. Har också insett att jag inte kan lita på att någon annan ska fixa mina sociala kontakter utan allt ligger på mig. FEsterna kommer inte vi en annan person. De kommer via MIG. Andra kontakter kommer inte via vänner. De kommer via MIG. Aa ni fattar ju poängen.
Är dödströttoch måste sova nu. GODNATT!!!!!
Puss hej bli ej som mig!!!!<3333