Jullov
Hej. Nu är det jullov, för några timmar sedan var det min sista julavslutning i grundskolan med mina lärare och min årskurs, blev oväntat sentemental. Vafan, tänk, om ett halvår sitter jag på en skolbänk, på gymnasiet. Det är sjukt och jag är så sjukt nervös, rädd men också fruktansvärt nyfiken. Känns så konstigt, tänk ett liv utan dessa människor, galet.
När jag fick mina betyg blev det som väntat, trots att jag var svinglad för en vecka sedan när jag förstod vad jag skulle få för poäng blev jag inte glad, eller ledsen. Men på något sätt kände jag mig ändå besviken. Vet inte varför. Kanske för att varje år jag tror jag kommer få något så får jag alltid mer denna gången stämde det och jag blev besviken, wuut?
VE fick lika bra som jag. Hon blev chokad och jag med, men båda blev riktigt glada för hennes skull. Men det kändes inte rätt ändå. Vet inte om det handlade om mitt egna betyg, sentimentaliteten (?) eller missnöje över VEs betyg. Ber och bönar att det inte är det sista. Dock tror jag nästa att det är lite det, att jag är en jävlig vän. Har nästan alltid (en gång inte typ) vait genuint glad om VE når framgång i skolan osv. Asså verkligen. Men vet inte, kände mig väldigt glad för hennes skull men inte helt 100, kanske 80? Detta är verkligen det värsta jag vet och jag hatar mig själv för dethär. Fan varför. OBS är inte säkert om det var detta som gjorde att jag inte kände mig helt hundra, men kan delvis vara det. En till anlednig kom jagb på nu kan vara VI. Eller nu när jag tänker efter finns det massor med faktrorer som samverkar. MA tillexempel, eller bara det faktum att jag är så pass begränsad som jag är i skolan och inte har så många vänner som jag önskar(kanske har ovanligt höga krav (vilket jag inte tror)) som skulle vilja vara med mig. Nu är jag sådär tråkig och negativ igen. Förlåt. Behöver terapi. Asså på riktigt, vill gå på det. Kommer dock inte bli av för tror att vårdnadshavarna måste vara med första gången osv när man är under arton vilket jag inte vill. Så terapi lär inte bli av. Efter jag fyllt arton kommer jag äda vara helt pank och inte har råd med sånt. Vi får se.
Puss och hej bli inte som mig <3